Rekommenderad läsning!

Bennis: The Gaza/Lebanon Crises

http://www.zmag.org/content/showarticle.cfm?SectionID=107&ItemID=10583

Israel-Palestinakonflikten: Eller ett litet steg bortom mediasurret i mainstream media

Är du också trött på SR och SVT:s nyhetsrapportering i Mellanöstern? Trött på den endimensionella analysen? Beklämd av bristen på initierade journalister? Frustrerad på de bristfälliga inslagen i P1, på oförmågan att koppla samman orsak och verkan utifrån ett djupare och bredare perspektiv än det som Israels militära talesman erbjuder? Än det som Bush och kabinettsekreteraren står för? Irriterad på bristen på intelligenta, självklara motfrågor? Blir du inte trött på utelämnade fakta och underlåtenhetsförsyndelser? Förundrad över bristen på kartor som visar de topografiska förändringarna - d.v.s Israels expansion- och annekteringspolitik? Bestört över eufemismerna, omskrivningarna, nyspråket? Blir du liksom jag beklämd av fegheten hos våra s.k. experter och företrädare för akademiska instititioner, karriärister som levererar urvattnade svar som inte skall göra någon upprörd?

Hur fixar du politkernas tysthet? Persson! Höskörden, hur går det med den? Se där ett ämne som faktiskt intresserar landsfadern och hemmansägaren... Och min kära läsare, är du färdig med DN och G-P? Är du trött på att bli behandlad som ett barn? Är du trött på bristen på historiskt perspektiv och kausalitet? Börjar du få nog av den förenklade Agendan? Är du mogen för Den Dolda Agendan - för du vet väl att en sådan finns...? Blir du inte besviken på den självvalda okunnigheten som grasserar bland våra förtroendevalda toppnamn? På den temporära minnesförlusten? På den politiska teatern - fast då naturligtvis inte i Brechts mening... På det orwellska, kafkaiska och beckettska i hela situationen? Eller är du tillsist kanske bara trött på en rapportering där den uppenbara förtryckaren och den förtryckta parten i konflikten skildras som vore de lika goda kålsupare? Innebär i själva verket inte en sådan nyhetsförmedling att man implicit ställer sig på förtryckarens sida?

Jag är trött på allt det här och mer därtill. Men framför allt känner jag en djup och genomgripande vrede över det ofantliga mänskliga lidande som upprätthålls genom en sådan falsk, vilseledande och propagandistisk verklighetsbeskrivning.

Naturligtvis är inte allt som rapporteras lögn och förbannad dikt - propaganda fungerar inte så ens i totalitära stater - man kan utröna mycket genom att lyssna på P1. Många röster får komma till tals och om inte annat så blir man ju efterhand ganska duktig på att läsa mellan raderna, på att lyssna väldigt aktivt, kritiskt: Vem säger vad och varför och vilka intressen representerar en citerad, intevjuad person o.s.v.

Men det bestånde intrycket är ändå att den lätt disstade tonen, förenklingarna, den förmenta objektiviteten och underlåtsförsyndelserna inte ger en sanningsenlig bild av den verkliga situationen. Och med den insikten måste åtminstone jag söka vidare. För det måste ju finnas källor som inte underskattar sina läsare, som inte infantiliserar men som fullföljer frågeställningen. En mer humanistiskt radikal och progressiv nyhetrsrapportering helt enkelt.

Självklart finns de. Fast de finns allt som oftast i U.S.A. Det är lite märkligt, eller hur? Där regerar ju den närmast reaktionära tv-kanalen FOX och den marginellt bättre CNN. Deras minst sagt generösa förhållnde till den undersökande journalistikens absoluta sanningskrav är väl belagd. Och konsekvensen för den amerikanska bildningsnivån likaså.

Men för den aktivt kunskapssökande erbjuds också mängder av kompetenta alternativ, möjliggjorda genom den heliga amerikanska yttrandefriheten. Det verkar som om det där borta alltid finns en möjlighet för en röst att göra sig hörd, att finna en kanal, ett forum eller ett sammanhang där man kan utveckla sin talan, pröva sina argument och finna likasinnade. Det är en verklig styrka i det amerikanska samhället som skapar en känsla av gemenskap, identitet och gräsrotsmedvetande.

I vilket fall som helst så finns det väldigt många bra amerikanska radikala och progressiva nyhetssajter på nätet. Och det är till dem som jag oftast söker mig i frågor om amerikansk utrikespolitik, Irakkriget och Israel-Palestina konflikten. Här hittar jag artiklar som på ett mer grundläggande sätt uppfyller journalistikens kanske mest primära uppgift: nämligen att förutsättningslöst granska maktcentra. Jag vill inte säga att min frustration över världens elände blir mindre när jag läst en artikel av journalister som Gideon Levy, Robert Fisk eller George Monbiot. Men på något sätt skänker journalister av deras kaliber en pedagogisk struktur, en bakgrundsförklaring till situationen som annorstädes saknas. De kastar ett förklarande ljus genom att komma med vitala fakta som undanhålls analysen i mainstraem media. Dessutom och inte minst viktigt: Det finns hos dessa journalister ett vibrerande moraliskt patos som gör deras texter stilistiskt läsvärda och som - för läsarens del - också fungerar som ett slags ventil för känslor av maktlöshet, frustration och vrede. Deras texter skänker tröst och tillförsikt, hopp om försoning och visionen om att en bättre värld trots allt är möjlig - inte för att makten helt plötsligt skulle inse det fåfänga och korrupta i sin utövning utan snarare för att dessa journalisters texter får oss att se det mänskliga hos den Andre i sann humanistisk anda. Deras texter tar död på fördomar och de gör oss lite klokare. Och det är väl detta som god journalistik till syvende og sisdt handlar om?

I dag hittade jag en intressant intervju med Noam Chomsky på den alternativa nyhetssajten Democracy Now!, som egentligen är en tv kanal i lowbugetformat - men med just den goda journalistik som jag söker (tänk om TV 24 kunde göra något liknande). Man kan både se och få intervjun utskriven. Chomsky gör en analys av de senaste dagarnas utveckling i Mellersta Östern. Se, lär och jämför med SR om inte annat!

Och en sak till: Alla ni som sätter likhetstecken mellan konspirationsteori och Chomsky - och som förmodligen inte läst en rad av det han skrivit - här har också ni chansen att revidera den uppfattningen. Även om just det kanske är en överdriven förhoppning....

http://www.democracynow.org/article.pl?sid=06/07/14/146258

Well folks, you ain't seen nothing yet...

Hur var det nu: Andra dagen i skapelseberättelsen - det var väl en vilodag..?

Vi kör på det.

Moby Dick lever!


Så var det då dax att sjösätta skutan och i en svingande rörelse krossa champagnen mot den blänkande förstäven: ty det skall firas att skapelsen går av stapeln. Låt oss njuta av det ögonblick då hon långsamt glider ner i det blöta blå!

Det här är dag ett på en skvalpig resa, en omtumlande färd på ett strandlöst hav där inga andra referenser finns att finna än nuets koncentrerade entusiasm och vaksamheten på hur vindarna vänder. Det blir en lång resa förhoppningsvis - för den är nödvändig. En resa för att rena och upptäcka. En resa för att pröva mannamod, för att växa. Låt oss skänka vår tillit till de fyllda seglens kraft och styrkan i det tjärade mantåget; till solen, saltet och den friska vinden i ditt hår.

Och hur ligger kursen? Vi följer den mest gynsamma bogen, så klart, manifesterad i det galna infallet, det oväntade sidsprånget och i den upprymda, livsförhöjande tillfredställelsen som det innebär att vara på väg...

Och en sak till:

Ni kan kalla mig Bob.