Hitler, Hitler, Hitler

Läser just nu en hitlerbiografi av Kershaw. Mycket intressant och välskriven - detaljerad förstås. Har läst ett antal innan: Bullock, Fest, Haffner… varje bok är ett barn av sin tid så att säga. Bullock är lite stereotyp tycker jag och skulle inte rekommendera den. Fest är utmärkt, likaså Haffner. Haffner är svår att få tag på men lyckas man hitta den så är den i sin oerhört koncentrerade och analytiska form ett bevis på att väldigt mycket väsentligt kan sägas på bara drygt 200 sidor. Fest är en klassisk biografi med huvudpersonen i centrum och med en del fantasifulla och infallsrika utvikningar. Särskilt analysen av Hitlers talekonst dröjer sig kvar som briljant. Kanske att Fest är lite väl påverkad i sitt perspektiv av Fromms sätt att skildra nazismen: lite väl psykologiskt eller kanske som en studie i destruktivitet, Hitler som en personlighet med tvångsmässiga, patologiska drag. Fest har också en fixering vid det nekrofila eller det ragnarökiska i nazismen som Fest menar är en slags återspegling av Hitlers wagnerska världsbild. Fest är formidabel i sin skarpa, exakta och infallsrika analys på ett sätt som ibland skjuter honom själv i förgrunden på Hitlers bekostnad. Det stör lite läsupplevelsen, vilket också den något akademiskt uppskruvade stilen gör ibland. Men i sin helhet är det ett mycket imponerande verk som förmodligen inte går att överträffa.

Men den går att komplettera - det visar Kershaw i sin biografi. Kershaw sätter in Hitler i ett större sammanhang och länkar honom tydligare till de idéer som han utarbetat tidigt sina tal och i Mein Kampf. Han åskådliggör - på ett tematiskt och väldigt pedagogiskt vis - en samhällelig omvandlingsprocess där Hitlers radikala men på det hela taget ganska allmänt formulerade idéer tjänade som ett incitament för den nazistiske medborgaren att förverkliga på ett motsvarande radikalt vis. Resultatet blev ofta att kallsinnigt rationella lösningar utarbetades på en fördomsfull, rasistisk, mytologisk nazistisk verklighetsuppfattning. Och i den slutgiltiga koncipieringen av denna radikaliseringsprocess från toppen och botten av samhället finner vi till sist det totala kriget och den slutgiltiga lösningen… det är en oerhört kuslig process som är svår att förstå vidden av men som Kershaws biografi verkligen lyckas pedagogiskt beskriva på ett alldeles mästerligt vis. Jag är förvånad att jag lärt mig så mycket nytt av Kershaw, men så är det också en väldigt detaljerad biografi: klar i stil och analys, där varje resonemang om ondskans roll lyser med sin frånvaro. Och i böcker om nazismen så är det senare sällsynt, men icke desto mindre en stark kvalitetsindikator.

Läs även andra bloggares åsikter om Böcker, Kultur, Hitler, Intressant